Hem
Innehåll
Studiegång
Kontakt
Om oss
Köp
English
Suomeksi
Ordföljd: Satsdelar, definition
Word order: Clause elements, definition
Sanajärjestys: Lauseenosat, määritelmä
1
En
sats
består av två eller flera satsdelar. Om satsen består av många ord hör en del ord ihop mer än andra. Ord som hör ihop och som kan bytas mot ett annat ord bildar en satsdel. Satsdelar kan naturligtvis också bestå av bara ett ord.
A
clause
is made up of two or more clause elements. If the clause is made up of many words, some words are more connected than others. Words that are connected and that may be replaced with one other word make up a clause element. Clause elements may of course also consist of only one word.
Lause
muodostuu yhdestä tai useammasta lauseenosasta. Mikäli lause muodostuu useasta sanasta, kuuluvat osat sanoista yhteen enemmän kuin muut. Sanat jotka kuuluvat yhteen ja jotka voidaan vaihtaa toiseen sanaan, muodostavat lauseenosan. Lauseenosat voivat tietenkin myös muodostua vain yhdestä sanasta.
Jfr
Den gamle mannen
läste
boken om Kina.
Han
läste
den.
2
Båda meningarna innehåller tre satsdelar:
subjekt
,
p-verb
och
objekt
. Andra satsdelar är
satsadverbial
,
i/s-verb
,
predikativ
och
övriga adverbial
.
Both sentences contain three clause elements:
subject
,
p-verb
and
object
. Other clause elements are
clause adverbial
,
i/s-verb
,
predicative
and
other adverbials
.
Molemmat lauseet sisältävät kolme lauseenosaa:
subjekti
,
p-verbi
ja
objekti
. Muita lauseenosia ovat
lause adverbi
,
i/s -verbi
,
predikatiivi
ja
muut adverbit
.
3
Varje satsdel i svenska satser har en bestämd plats i förhållande till andra satsdelar. Genom att ett ord eller en ordgrupp har en viss position i satsen kan man ofta förstå vilken satsdel ordet eller ordgruppen är.
Each clause element in Swedish clauses has a certain position in relation to other clause elements. Thereby you can often understand which clause element the word or word group is.
Jokaisella lauseenosalla on ruotsinkielisessä lauseessa selvä paikka suhteessa muihin lauseeosiin. Sen perusteella, että sanalla tai sanaryhmällä on tietty paikka lauseessa, voi usein ymmärtää mikä lauseenosa sana tai sanaryhmä on.
4
Genom sättet att ordna satsdelarna kan man också visa om en sats är en fråga eller ett
påstående
.
By the way you order clause elements you may also show if a clause is a question or a
statement
.
Tavalla jolla lauseenosat asetellaan voi myös osoittaa onko lause kysymys vai
väittämä
.
Jfr
Är Peter
hemma? ‒
Peter är
hemma.
5
I påståenden kan man visa vilken information i satsen som är viktigast. Man brukar nämligen sätta det som är känt först i satsen och det nya och viktigaste i slutet.
In statements you may show what information is most important, as you tend to place the know information first in the clause and the new and/or most important information in the end.
Väittämässä voi osoittaa mikä tieto lauseessa on tärkein. Tapana on laittaa tunnettu asia ensimmäiseksi lauseessa ja uusi ja tärkein viimeiseksi.
Jfr
Eva kom igår.
‒ "igår" är viktigast
Igår kom Eva.
‒ "Eva" är viktigast
6
Detta gäller särskilt i skrift. I tal kan man också visa vad som är viktigast med hjälp av betoningen.
This is especially important in writing. when you talk you can also accentuate certain clause elements to show that they are important.
Tämä pätee erityisesti kirjoitetussa tekstissä. Puheessa voi myös osoittaa tärkeimmän asian painotusten avulla.
7
Genom sättet att ordna satsdelarna kan man också visa om en sats är en
huvudsats
eller en
bisats
.
By the way you order clause elements you may also show if a clause is a
main clause
or a
subordinate clause
.
Tavalla jolla lauseenosat asetellaan voi myös osoittaa onko lause
päälause
vai
sivulause
.
Jfr
huvudsats: Var
är Peter
? ‒ bisats: (Ingen vet) var
Peter är
.
huvudsats: Eva
kommer inte
. ‒ bisats: (Har du hört) att Eva
inte kommer
?